#Nofilter

Jag kan inte sova. Vrider och vänder på mig. Flyttar kuddar. Inget hjälper. Att grannen börjar kräkas som en tok gör inte saken lättare och jag är säker på att jag också kommer att börja kräkas. Jag mår så jävla illa. Inser ganska snabbt att hon antaggligen inte ligger på kvinnoklinken för att hon har magsjuka, så rädslan för att jag blivit smittad lägger sig lite, även fast illamåendet håller sig kvar. 

Lyckas till slut somna, men vaknar innan sköterskorna kommer in och säger godmorgon. Äter frukost och blir sedan uppklopplad till CTG:t igen. Allt ser bra ut och jag borde få åka hem efter ronden. 
Doktorn går in till grannen, men försvinner sedan. Så jag får nog vänta ett tag innan det blir min tur. Det finns ju en hel del kvinnor på den här kliniken som verkligen är sjuka, riktigt sjuka. Känns konstigt att ligga här och jag vill nästan fråga om jag kan hjälpa till med något. Kanske kan jag plocka undan soporna och ställa fram maten istället för att undersköterskorna och sjuksköterskorna ska göra det.

Idag välkomnar jag i allafall vecka 29 (28+0) graviditetsmånad åtta och sista trimestern. Enligt appen är det 83 dagar kvar, men som ni vet så tror jag att han tittar ut redan 28 okt. Har jag rätt, så är det bara 69 dagar kvar. Vilja som var beräktad 2 dec tittade ut 27 nov, och jag gissade på 28 nov. Vi får se hur rätt jag har. 
Har ni tråkigt får ni gärna slänga in en gissning på både datum, längd och vikt. Så får vi se vem som är närmast. :)

Nu tänker jag packa ihop mina saker och vänta på min tur. Nu vill jag hem.

Tack återigen för all omtänke. 

Puss!