Min största vinst.
En ångest som jag levt med väldigt länge håller sakta på att ta farväl. Jag vet inte om det försvinner för alltid, antagligen inte. men man kan ju hoppas. I detta nu finns den i alla fall inte, och det är för mig en stor vinst.
I morse kunde jag ställa mig på vågen och se att den visar ca 17kg plus och ändå se fram emot att köpa mig en stor påse med choklad. Jag går upp i vikt när jag är gravid, oavsett vad jag äter, och det finns inte så mycket jag kan göra åt det. Så jag äter, och jag njuter.
Att vara mamma till en dotter har fått mig att se på mig själv på ett helt nytt sätt. Jag ska inte ljuga och säga att jag ser mig själv i spegeln och jublar varje dag, men jag gråter inte heller. Jag vill inte prata om mitt utseende eller min vikt på ett sätt som får henne att tro att det är det som är viktigt. Det kommer samhället antagligen tala om för henne ändå. Så fort hon börjar lära sig läsa kommer hon se annonser om bantning, skönhetstips, och de bästa dieterna. Och jag vill inte vara den trycker upp det i henne oförstörda ansikte. Jag vill inte vara den som får henne att strunta i att ta en extra portion mat av rädsla för att gå upp i vikt. Jag vill vara den som lär henne att det är bra att leva sunt, men att man måste få tillåta sig att njuta ibland. Jag vill vara den som lär henne att det är hur hon är som människa, hur hon behandlar andra, hur hon får andra att känna sig, som är viktigt. Att vara god och göra gott, det är vackert. Det gör henne vacker.
Här hemma pratar vi om skor som är för små, inte fötter som är för stora. Stolar som är får trånga, inte rumpor som är för tjocka. Och tänk att även det tankesättet skulle hjälpa mig.
I morse kunde jag ställa mig på vågen och se att den visar ca 17kg plus och ändå se fram emot att köpa mig en stor påse med choklad. Jag går upp i vikt när jag är gravid, oavsett vad jag äter, och det finns inte så mycket jag kan göra åt det. Så jag äter, och jag njuter.
Att vara mamma till en dotter har fått mig att se på mig själv på ett helt nytt sätt. Jag ska inte ljuga och säga att jag ser mig själv i spegeln och jublar varje dag, men jag gråter inte heller. Jag vill inte prata om mitt utseende eller min vikt på ett sätt som får henne att tro att det är det som är viktigt. Det kommer samhället antagligen tala om för henne ändå. Så fort hon börjar lära sig läsa kommer hon se annonser om bantning, skönhetstips, och de bästa dieterna. Och jag vill inte vara den trycker upp det i henne oförstörda ansikte. Jag vill inte vara den som får henne att strunta i att ta en extra portion mat av rädsla för att gå upp i vikt. Jag vill vara den som lär henne att det är bra att leva sunt, men att man måste få tillåta sig att njuta ibland. Jag vill vara den som lär henne att det är hur hon är som människa, hur hon behandlar andra, hur hon får andra att känna sig, som är viktigt. Att vara god och göra gott, det är vackert. Det gör henne vacker.
Här hemma pratar vi om skor som är för små, inte fötter som är för stora. Stolar som är får trånga, inte rumpor som är för tjocka. Och tänk att även det tankesättet skulle hjälpa mig.
Att jag dessutom blir mer och mer bekväm med mig själv kan jag tacka min fantstiska man för. Han som alltid ser på mig med kärleksfulla ögon även de dagar jag känner mig som ett skogstroll. Och min lilla dotter som tittar sig själv i spegeln och skrattar av lycka, så att man riktigt ser hur stolt hon är över sig själv. Jag önskar att hennes goda hjärta alltid kommer att lysa igenom och göra henne så stark att hon alltid kan se sig själv i spegeln och alltid vara lika stolt över sig själv.
